Mange Tack

Kära vänner, åter till ordningen! Nu följer dagens blogg, som är till viss mån inspirerad av era kommentarer.

Jeppson nämner i en kommentar där han ville ha texten till "Fritt flygande fåglar", och att spelningen var magisk, och jag håller med, för det är en av de i särklass bästa spelningarna jag genomfört. Denna sensommardag 2004 i en kolonistuga i Landskrona, där bara glädjen sprudlade. Jag hade blivit utlottad som vinst i form av en spelning, och jag fick välja mellan en spelning i Landskrona och en i Gällivare. Jag hade under kvällen jobbat på äldreboendet, och var väl egentligen inte så inspirerad när jag kom dit. Men ju längre kvällen gick, och ju mörkare det blev, kom inspirationen. Som sagt Jeppson, det var en magisk kväll. Och ännu ett tack till Mats som gjorde den här spelningen möjlig, genom att vi fick vara i hans koloniträdgård.

Det är med stor sorg, jag tillkännager att en av mina stora inspirationskällor, Povel Ramel, har dött. Men som han sade vid en intervju, "Det blir ett skratt mindre, när någon man tycker om dör." Du kommer alltid finnas i min skivsamling, Povel. Nu i sorgens timma kan jag även rekommendera sonens Mikael Ramels instrumentala platta med gruppen Fläsket Brinner.

Igår hoppade jag över mina kvällstabletter i hopp om att jag skulle hitta en supekompis, och det blev en granne lite längre bort. Ölen flödade, och Mange blev skitfull, men som tur är, gott folk, så har jag den fördelen nu för tiden att jag har stolen med mig. Jag somnade i min rullstol, och vaknade halv 4 på morgonen. Var inte det minsta bakfull. Nöjd över fyllan. Men när jag satt vid frukostbordet var jag åter tillbaka i tabletträsket.

Mina vänner, tack för idag, vi hörs imorgon.